The Nepalese Version of the Suśrutasaṃhitā: Uttaratantra, the final Daśaka
(adhyāyas 58-38-66)The Suśruta ProjectSS.utt.2021-04
Copyright Notice
Copyright (C) Dominik Wujastyk
Distributed by SARIT under a Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0
Unported License.
Under this licence, you are free to Share — to copy, distribute and transmit the workto Remix — to adapt the work
Under the following conditions:
Attribution — You must attribute the work in the manner specified
by the author or licensor (but not in any way that suggests that
they endorse you or your use of the work).Share Alike — If you alter, transform, or build upon this work,
you may distribute the resulting work only under the same or similar
license to this one.
More information and fuller details of this license are given on the Creative
Commons website.
SARIT assumes no responsibility for unauthorised use that infringes the
rights of any copyright owners, known or unknown.
University of AlbertaThe Suśruta Project2020The University of AlbertaThe Suśruta Project (https://sushrutaproject.github.io)NEThe Jalpakalpataru, JKTJalpakalpataruBegan this file.Added 6.65Added draft chapters of all remaining
adhyāyas based on K. Cleaned up the files, removing transcription codes.Split the uttaratantra files from
31-end into 31-44 and 45-66. Updated all the file and folder names
accordingly.We copied
chapter xml:id 6.24 "pratiśyāya" from provisional-edition_uttaratantra-01-30.txt to
this file, provisional-edition_uttaratantra-45-66.txt, between svaropaghāta and
krimi (xml:id 53 and 54). This is the position of the pratiśyāya chapter in the
Nepalese MSS.Began this file.Added 6.65Added draft chapters of all remaining
adhyāyas based on K. Cleaned up the files, removing transcription codes.Split the uttaratantra files from
31-end into 31-44 and 45-66. Updated all the file and folder names
accordingly.Put caesuras after each lable, for
clarity when reading on screen.Began this file.Added 6.65Added draft chapters of all remaining
adhyāyas based on K. Cleaned up the files, removing transcription codes.Split the uttaratantra files from
31-end into 31-44 and 45-66. Updated all the file and folder names
accordingly.We copied
chapter xml:id 6.24 "pratiśyāya" from provisional-edition_uttaratantra-01-30.txt to
this file, provisional-edition_uttaratantra-45-66.txt, between svaropaghāta and
krimi (xml:id 53 and 54). This is the position of the pratiśyāya chapter in the
Nepalese MSS.Restructuring of the Uttaratantra xml
files. The xml files are now divided according to the internal naming of the
sections, Śālākyatantra (adhyāyas 1-26), Kumāratantra (27-38), Kāyacikitsātantra
(39-59), Bhūtavidyātantra (60-62), Tantrabhūṣaṇādhyāya (63-66).More restructuring of the Uttaratantra
xml files in line with the manuscript colophons and verse SS.SS.6.66.17ii. The final
ten xml files are now brought together as a single group, combining the last 3
adhyāyas of the vulgate's Kāyacikitsātantra and all of the vulgate's
Bhūtavidyātantra (60-62) and Tantrabhūṣaṇādhyāya (63-66).Fixed alignment problems and updated
the trailers
[Adhyāya 58 (Kāyacikitsā 23), Adhyāya 38 in the vulgate:
draft edition based on MS K]
From here down to the end of 6.38.4 is mostly the text of KL
699, with critical editing ongoing
athāto yonivyāpatpratiṣedhaṃ vyākhyāsyāmaḥ ||
paraḥ sukhārthaḥ pramadā supuṃsāṃ
yasmād ato yonigatān vikārān |
yatnena vaidyaḥ samupakrameta
yasmāt sukhārthan tadadhīna eva ||
yoniḥ praduṣṭā grasate na śukraṃ
garbhan na gṛhṇāti tataś ca nārī |
arśāṃsi gulmaṃ pravaraṃ prabhūtāṃ
prāpnoti rogān vividhāṃs tathānyān ||[] The following are testimonia to the vulgate verses
below missing in the Nepalese transmission.Carakasaṃhitā 6.30.7ab--8cd: viṃśatir vyāpado
yoner nirdiṣṭā rogasaṃgrahe || mithyācāreṇa tāḥ strīṇāṃ
praduṣṭenārtavena ca | jāyante bījadoṣāc ca daivāc ca śṛṇu tāḥ
pṛthak ||Mādhavanidāna 62.1-2ab: viṃśatir vyāpado yonau
nirdiṣṭā rogasaṃgrahe | mithyācāreṇa tāḥ strīṇāṃ
praduṣṭenārtavena ca || jāyante bījadoṣāc ca daivāc ca śṛṇu tāḥ
pṛthak |
mithyopacārāt suratakriyāyā
daivāt tathā cārttavabījadoṣāt |
doṣāḥ praduṣṭāḥ pavanādayas tu
yonyāṃ vicitrān janayanti rogān |
te viṃśatir bheṣajahetucihnair
ihopadiṣṭāḥ pṛthag ekaśaś ca ||
udāvarttā vandhyasañjñā plutā ca
pariplutā vātalā ceti vātāt | The preceding three
hemistichs in upajāti (mithyopacārāt ... ekaśaś
ca) correspond to four hemistichs in anuṣṭubh of the
vulgate (4cd--6ab). Three of the four
hemistichs found in the vulgate (5ab--6ab) are repeated verbatim in
Mādhavanidāna 62.1ab-2ab.
raktakṣayā vāminī sraṃsanī ca
putraghny atho pittalā caiva pittāt ||
atyānandā karṇṇinī dve caraṇyau
bhaved anyā śleṣmalā śleṣmaṇā ca | The preceding two
hemistichs in triṣṭubh correspond to three
hemistichs in anuṣṭubh of the vulgate (6cd--7cd). The reading
karṇṇinī is not supported by our MSS here.
However, it is found in both the parallel verse of the vulgate
(6.38.8ab) and at a later instance in the Nepalese MSS (see, e.g.,
verse 12 below). It is likely that the superscipt
"r" in the reading of KL 699
(karṇṇirna) reflects upon an earlier
corruption of an "i".
śaṇḍhy aṇḍinī mahatī sūcīvaktrā
sarvātmikā sarvadoṣās tathānyā || The preceding two
hemistichs in triṣṭubh correspond to three hemistichs
in anuṣṭubh of the vulgate (8ab-9ab).
saphenilam udāvarttā rajaḥ kṛcchreṇa muñcati |
vandhyām anārttavāṃ vidyād utplutāṃ nityavedanām |
pariplutāyāṃ bhavati grāmyadharmarucir bhṛśaṃ
||Madhukośa to
Mādhavanidāna 62.4: ‘grāmyadharmeṇa rug
bhṛśām’ ity atra ‘grāmyadharme rucir’ iti pāṭhāntaraṃ, tatra
rucir abhilāṣaḥ, grāmyadharme maithunepariplutāyāṃ
bhavati is a correct
na-Vipulā.
vātalā karkaśā stabdhā śūlanistodapīḍitā |
catasṛṣv api cādyāsu bhavanty anilavedanāḥ |
sadāhaṃ kṣīyate raktaṃ yasyāḥ sā lohitakṣayā |
srutāv apy udgired bījaṃ vāminī rajasā plutā |Mādhavanidāna 62.5ab:
sadāhaṃ kṣīyate raktaṃ yasyāṃ sā
lohitākṣayāDalhaṇa to Ut.38.12:
`sadāhaṃ kṣīyate raktaṃ yasyāṃ sā lohitākṣayā' iti
kecit paṭhanti |
prasraṃsanī saṃsraṃsate kṣobhitā duḥprajāyinī |
sthitaṃ sthitaṃ hanti garbhaṃ putraghnī raktavisravaiḥ |Ḍalhaṇa at SS.6.38.13:
‘duḥprasūś ca’ ity atrānye ‘duḥprajāyanā’
iti paṭhanti, duṣṭībhūtāpatyamārgeti
vyākhyānayanti|Mādhavanidāna
64.6ab: prasraṃsinī sraṃsate ca kṣobhitā
duṣprajāyinī
atyarthaṃ pittalā yonir dāhapākasamanvitā |
catasṛṣv api cādyāsu pittaliṅgāni yojayet |
atyānandād asantoṣād grāmyadharme 'dhigacchati |
karṇṇinyāṃ karṇṇikā yonau śleṣmāsṛgbhyāṃ tu jāyate |
maithune caraṇī pūrvā puruṣāt sātiricyate |
bahuśaś cāticaraṇāt tato bījaṃ na tiṣṭhati |Ḍalhaṇa at SS.6.38.15-17:
anye ‘maithune 'caraṇā pūrvaṃ’ iti
paṭhanti, śeṣaṃ samam |Ḍalhaṇa at SS.6.38.15-17:
‘bahuśaś cāticaraṇī tayor bījaṃ na
tiṣṭḥati’ iti kecit paṭhanti |
śleṣmalā picchilā yoniḥ kaṇḍūgrastātiśītalā |
catasṛṣv api cādyāsu kaphaliṅgāni yojayet |
naṣṭārttavastanaḥ ṣaṇḍhyāṃ kharasparśā ca maithune ||
atikāyagṛhītāyās taruṇyā aṇḍanī bhavet |Mādhavanidāna 62.11cd:
atikāyagṛhītāyās taruṇyās tv aṇḍalī bhavet |
Here, the edition reports a reading of the MS ‘ka’:
aṇḍinī
vivṛtā tu mahāyoniḥ sūcīvaktrātisaṃvṛtā |
sarvaliṅgasamutthānāṃ sarvadoṣasamanvitā |
catasṛṣv api cādyāsu sarvaliṅganidarśanam |
pañcāsādhyā bhavantīmā vyādhayaḥ sarvadoṣajāḥ | Bhāvaprakāśa Ma Ci
70.16cd: catasṛṣv api cādyāsu sarvaliṅganidarśanam ||
pratidoṣaṃ tu sādhyāsu snehādikrama iṣyate |
dadyād uttarabastīś ca viśeṣeṇa yatheritaṃ |
karkaśāṃ śītalāṃ stabdhām alpasparśān tathaiva ca |
kumbhīsvedair yojayīta sānūpodakasaṃyutaiḥ |
madhurauṣadhasaṃyuktān veśavārāṃś ca yoniṣu |
nikṣiped dhārayeyuś ca balātailam alaṃ śanaiḥ |
dhāvanāni ca pathyāni kurvīta vamanāni ca |
ūṣācoṣānviteṣūktaṃ kuryāc chītavidhiṃ bhiṣak
| SS.Ci.2.22 in NAK 5-333
ūṣāsrāvānvitan tan tu ghṛṣṭam ity abhidhīyate ||
durgandhāṃ picchilām vāpi cūrṇṇaiḥ pañcakaṣāyajaiḥ |
pūrayed rājavṛkṣādikaṣāyañ cātra śodhanaṃ ||
yonikrimiprabandhāṃ tu śodhanadravyasaṃyutaiḥ |
sagomūtraiḥ salavaṇaiḥ kalkair āpūrayec chanaiḥ ||
bṛhatīphalakalkair vā tadambupariśodhitā |
sakaṇḍūrāṃ tu nisparśāṃ pūrayed dhūpayec ca tām |
karṇṇinyāṃ varttayo deyāḥ śodhanadravyasaṃyutāḥ |
prasraṃsinīṃ ghṛtābhyaktāṃ kṣīraṃ svinnā praveśayet |
pidhāya veśavāraiś ca tato bandhaṃ samācaret |
pratidoṣaṃ nidadhyāc ca †surāriṣṭasamāṃ† bhiṣak |
kṣīramāṃsarasaprāyam āhāraṃ vidadhīta ca |
śukrārttavastanyadoṣā rasadoṣāś ca kīrttitāḥ |
klaibyasthānāni mūḍhasya garbhasya vidhir eva ca ||
garbhiṇīṃ prati rogeṣu cikitsā cāpy udīritā |
anuprajātarogāṃś ca cikitsed uttarān bhiṣak || iti ||The Nepalese MSS do not follow the sequence of the vulgate
here. The Nepalese edition should follow the Nepalese MSS, i.e., vulgate
6.38 is followed by 6.60
[Adhyāya 60: draft edition based on MS K]
athāto mānuṣapratiṣedhaṃ vyākhyāsyāmaḥ ||
yathovāca bhagavān dhanvantariḥ śṛṇu vatsa suśruta || One of the only two places
in the Nepalese version where this yathovāca
phrase appears. The other is Suśrutasaṃhitā 5.1.2. At that location,
a scribe of witness H added the marginal phrase atha khalu
vatsasuśrutaḥ.
niśācarebhyo rakṣyas tu nityam eva kṣatāturaḥ |
iti yat prāgabhihitaṃ vistaran tasya vakṣyate ||
grahāṇyaṃ gativijñānam anavasthāsahiṣṇutā |
kriyāś cāmānuṣī yasmiṃ sagrahaḥ parikīrttitā ||
aśucibhinnamayādakṣata taṃ |
hiṃsyur hiṃsāvihārārthaṃ satkārārtham athāpi vā |
asaṃkhyeyāṃ grahāṇyas ttu grahādhipatayas tu ye ||
vyañjānte vividhākārā bhidyante te tathāṣṭadhā |
devās ca devārigaṇyas tathaiva gandharvayakṣāḥ pitaro bhujaṅgāḥ |
rakṣāṃsi yā cāpi piśācahātireṣoṣṭako devagaṇyai grahaukhyaḥ |
saṃtuṣṭaḥ sucira vina ṣṭagandhamālyau nistandrīr avitathasaṃskṛtābhilāpī |
tejasvī sthitanayano varapradātā brahmaṇyau bhavati ca rudradevajuṣṭaḥ ||
saṃsvedīṃ dvijagurudevadoṣavaktā jihmākṣo vigatabhayo vimārgadṛṣṭiḥ |
saṃtuṣṭo bhavati na cānnapānahātairdraṣṭātmā bhavati ca devaśatrujuṣṭaḥ ||
hṛṣṭātmā pulinavanāntaropasevī svācāraḥ parigatagandhamālyapaḥ |
nṛttādyaiḥ prahasati cāru cālpaśabdaṃ gandharvagrahaparipīḍito manuṣyaḥ ||
tāmrākṣaḥ priyatanuraktavastradhārī gambhīro drutagatiralpavāk sahiṣṇuḥ ||
tejasvī vadati ca kim dadāmi kasmai yo yakṣagrahaparipīḍito manuṣyaḥ ||
pretānāṃ nipatati saṃstareṣu piṇḍāṃ śāntātmā jalam api cāpasavyahastaḥ |
māṃsepsustilakṛtapāyasābhikāmastadbhakṣo bhavati pitṛgrahābhijuṣṭaḥ ||
yastūrvyā prasarati sarpavat kadācit sṛkvaṇyau vilihati jihvayā tathaiva ||
krordhārttoguḍaṃmadhudugdhapāyasepsurvijñeyo bhavati bhujaṅgamagra hārttaḥ
||
māṃsāsṛgvividhasurāvikāralipsurnirlajjo bhṛśamatiniṣṭhuro tiśūraḥ |
krodhārtto vipulabalo niśāvihārī | śaucadviḍ bhavati sa rakṣasā gṛhītaḥ |
udhdhastaḥ kṛśaparuṣaś cirapralāpī durgandho bhṛśamaśucistathātilolaḥ |
bahvāśī vijanahimāṃburātrisevī vyācaṣṭaṃ bhramati rudan piśācajuṣṭaḥ ||
sthūlākṣo drutagamanaḥ saphenalehī niṣceṣṭaḥ patati ca vepatethayāti |
yaś cādridviradanagādivicyutaḥ saṃ saṃhṛṣṭo bhavati sahagrahābhijuṣṭaḥ ||
devagrahāḥ paurṇṇāmāsyāmāsurāḥ sandhyayor api |
gandhayāḥ prāyaśoṣṭamyāṃ yakṣāś ca pratipatha |
kṛṣṇakṣaye ca pitaraḥ paṇcamyām api coragāḥ |
rakṣāṃsi rātrau paiśācāś carturdaśyāṃ viśaṃti hi ||
darpaṇyadīn yathā cchāyā śītoṣṇaṃ prāṇino yathā |
mayo bhāskarārcīṃṣi tathā dehaṃ ca dehadhṛk |
viśanti na ca dṛśyante grahāstadvaccharīriṇam ||
tapāṃsi tīvrāṇi tathaiva dānaṃ vratāni dharmo niyataś ca satyaṃ |
grahāstathāṣṭāvapi teṣu nityaṃ vyastāḥ samastāś ca yathāprabhāvaṃ |
na te manuṣyaiḥ saha saṃviśanti na vā manuṣyāṃ kvacidāviśanti |
ye tvāviśantīti vadanti mmūhās te bhūtasargād viṣayādvyapoḍhā |
teṣāṃ grahāṇāṃ paricārakā ye koṭīsahasrāyutapadmasaṃkhyāḥ |
asṛgvasāmāṃsabhujaḥ subhīmā niśācarāś cāpi tam āviśanti |
niśācarāṇān teṣāṃ hi ye devagaṇasaṃrśritāḥ |
te tu tat satvasaṃsargāsmaddhruttās tu tad añjanāḥ |
devagrahā iti khyātāḥ procyante śucayas tu te |
devavac ca namasyante pravarttante ca devavat |
svāmiśīlapriyācārāḥ krama eṣa surādiṣu |
nirṛteryā duhitarastāṃsāṃ sa prabhavaḥ smṛtaḥ ||
sanyāso satpravṛtteṣu vṛttiteṣāṃ gaṇaiḥ kṛtāḥ |
hiṃsāvihārā ye kecid divyam bhāvānapāśritāḥ |
bhūtānīti kṛtā saṃjña teṣāṃ bhūtapravaktṛbhiḥ |
grahasañjñāni bhūtāni tasmād budhyaitayo bhiṣak ||
vidyayā bhūtavaidyatvamatan tv evaṃ nirucyate |
teṣāṃ śānty atham anvicchan vaidyas tu susamāhitaḥ |
japyaiḥ saniyamaidhīmān ārabheta kicitsituṃ |
raktāni gandhamālyāni bījāni madhusarpiṣī |
bhakṣyāś ca sarve sarveṣāṃ sāmānyo vidhirucyate ||
vastrāṇi madyamāṃsāni kṣīrāṇi rudhirāṇi ca |
yāni yeṣāṃ yatheṣṭāni tāni teṣāṃ pradāpayet |
hiṃsanti manujāṃ yeṣu prāyaśo divaseṣu tu |
devagrahe devagṛhe hutvāgniṃ prāpayed baliṃ ||
kuśasvastikapūpājyacchatrapāyasasaṃyutaṃ |
āsure tu yathākālaṃ vidadhyāc catvarādiṣu |
gandharvasya gavāṃ mārge maṃdyamāṃsāṃ bujākulaṃ |
hṛdye veśmani yakṣasya kulmāṣāsṛksurādibhiḥ |
atimuktakacampādyaiḥ puṣpaiś ca vitared baliṃ |
catuṣpathai rākṣasasya bhīmeṣu gahaneṣu vā |
śūnyālaye piśācasya cītraṃ balimupāharet |
na śakyā balinā yetu yogais tāṃ samupācaret |
janvṛkṣacarmaromāṇi śalyakālasunan tathā |
hiṃgu mūtrañ ca bastasya dhūpamasmai pradāpayet |
etena śāmyati kṣipraṃ balavānapi yo grahaḥ |
gajāhvāpippalīmūlaṃ vyoṣāmalakasarṣapān |
godhānakulamārjāraruṣapittaprapeṣimān|
nasyābhyañjanasekeṣu vidadhyād yogatatvavit ||
nadyāṃ pitṛgrahāyaṣṭaṃ kuśāsuraṇa bhūṣitaṃ |
tatraivopaharec cāpi nāgāya vividhād baliṃ |||
svarāśvāśvatarolūkakarabhaśvaśṛgālajaṃ |
purīśaṃ kaṃkagṛdhrābhyāṃ varāhasya ca pīṣayet |
bastamūtreṇa tatsiddhaṃ tailaṃ syāt pūrvavad dhitaṃ |
śirīṣapuṣpa laśuna śuṇṭhī siddhārthakaṃ vacāṃ |
mañjiṣṭhāṃ rajanī kṛṣṇāṃ bastamūtreṇa pīṣayet |
vartyaś chāyāviśuṣkāstāḥ sapittāt nayanāṃjanaṃ |
naktamālaphalaṃ vyoṣaṃ mūlaṃ śyonākabilvayoḥ
haridre ca kṛtā vartyaḥ pūrvavannayanañjane |
vacām api |
bastamūtreṇa piṣṭanna matsyapittena pūrvavat |
pūrāṇasarpirlaśunaṃ hiṃgu siddhāthakaṃ vacā |
golomī cājalomī ca bhūtakeśī jaṭī tathā |
kukkuṭī sarpagandhā ca tiktālāvū viāṣāṇike|
vajraproktā vayasthā ca śṛṅgī mohanavalyapi ||
arkamūlaṃ trikaṭu |kaṃ tāla sroto jamañjanaṃ |
naipālī haritālañ ca ra |
mārjāradvīpavājigajāṃs tathā |
śvāvidchālyakagodhānāṃ tathaiva nakuloṣṭrayauḥ |
vidadhītavasāmūtraṃ raktapittanakhatvacaḥ |
asmin varge bhiṣak kuyāt tailāni ca ghṛtāni ca |
pānābhyañjananasyeṣu tāni yojyāni jānatā |
avapīḍeñjane caiva vidadhyād guḍikākṛtāṃ |
vidadhīta parīṣeke kvathitaṃ cūrṇitaṃ tathā |
uddhūpane ślaṣṭaṃ pradehe cāvacārayet |
eṣa sarvavikārāṃs tu mānasānavicāritaḥ |
hanyādalpaina kālena snehādirapi ca kramaḥ |
na cācaukṣaṃ prayuñjīta prayogaṃ devatāgrahe |
ṛte paiṣācamanyeṣāmanukūlaṃ samācaret |
vaidyāturau nihanyuste dhruvaṃ kruddhā mahaujasaḥ |
hitāhitavidhānañ ca nityam eva samācared iti || kāyaci || ||
[Adhyāya 61: draft edition based on MS K]
athāto pasmārapratiṣedhaṃ vyāṃ ||
smaraṇan na bhavaty asminn āpac ca parivarjayet |
apasmāra iti proktas tato yaṃ vyādhir antakṛt |
hṛtkampaḥ śūnyatā svedo dhyānaṃ mūrcchā pramūḍhatā |
nidrānāśaś ca tasmiṃs ca bhaviṣyati bhavanty atha |
saṃjñāvaheṣu srotaḥsu doṣavyāpteṣu mānavaḥ |
dantāṃ khādaṃ vaman phenaṃ vivṛtākṣaḥ patat kṣitau |
so pasmāra iti khyātaḥ sa ca dṛṣṭaś caturvidhaḥ |
yo brūyād vikṛtaṃ satvaṃ kṛṣṇaṃ mām anudhāvati |
tato me cittanāśaḥ syāt sopasmāro nilātmakaḥ |
yo brūyād vikṛtaṃ satvaṃ pītaṃ mām anudhāvati |
tato me cittanāśaḥ syāt sa pittabhava ucyate |
yo brūyād vikṛtaṃ satvaṃ śuklaṃ mām anudhāvati |
tato me cittanāśaḥ syāt sopasmāraḥ kaphātmakaḥ ||
hṛdi todastṛkledastriṣvapyeteṣu saṃkhyayā |
pralāpaḥ kūjanaṃ krodhaḥ pratyekañ ca bhavanti hi |
sarvaliṃgasamavāpaḥ sarvadoṣaprakopaje |
animittāgamād vyādher gamanād asṛhād api |
āgamāccāpy apasmāraṃ vadantyanyo nya dūṣaṇaṃ |
kramopayogād doṣāṇyaṃ kṣaṇikatvāt tathaiva ca |
āgamād vaiśvarūpyāc ca sa tu nirvalyate budhaiḥ |
deve varṣaty api yathā bhūmau bījāni kānicit |
śaradi pratirohanti tathā vyādhisamucchrayaḥ |
sthāyinaḥ kecidalpena kālenābhivivadhitāḥ |
darśayanti vikārāṃstu viśvāṃ kramanisargataḥ |
apasmāro mahāvyādhistasmād doṣaja eva tu |
tasya kāyo vidhiḥ sarvā unmādeṣu pravakṣyate |
purāṇasarpiṣa pānamabhyaṅge caiva pūjitaṃ |
upayogo grahoktānāṃ yogānāṃ vāpy aśeṣataḥ |
bhis rukaṭvaṅgakiṇihīnimbatvagrasasādhitaṃ |
caturguṇe gavāṃ mūtre tailamabhyañjane hitaṃ |
godhāṇakulanāgānāṃ vṛṣabharkṣagavān api |
pitteṣu tailaṃ siddhāñ ca nasyebhyaṅge ca pūjitaṃ |
tīkṣṇair ubhayatobhāgaiḥ śirasaś ca virecanaiḥ |
kulatthayavakolāni śarabījaṃ palaṃkaśā |
jaṭilāṃ pañcamūle dve pathyāni kvāthyayogataḥ |
bastamūtrayutaṃ sarpiḥ pacet tat paittike hitaṃ ||
vātikaṃ bastibhiś cāpi paittikañ ca virecanaiḥ |
kaphajam vamanaidhīmānapasmāramupācaret |
bhārgīsiddhe pacet kṣīre śālitaṇḍulapāyasaṃ |
tryahaṃ kṣaudrayutaṃ bhoktuṃ varāhāyopakalpayet |
jñātvā ca madhurībhrūtaṃ taṃ viśasyānnamuddharet |
trīn bhāgāṃ tasya hiṇvasya cūrbhāgena saṃsṛjet
maṇḍodakāthe deyaś ca bhārgīkvātha suśītalaḥ
śuddhe kumbhe nidadhyāc ca saṃbhāra taṃ surāt tataḥ |
jātagandhāṃ jātarasāṃ pāyayed āsavaṃ bhiṣak |
sirāñ ca vyadhayet prāptāṃ maṃgalyaṃ cāpi dhārayed iti || kāyacikitsā || ||
[Adhyāya 64: draft edition based on MS K]
athātaḥ svastharakṣaṇīyaṃ vyākhyāsyāmaḥ |
samadoṣaḥ samāgniś ca samadhātumalakriyaḥ |
prasannātmendriyamanāḥ svastha ity abhidhīyate ||This verse is absent in
the vulgate at this location, but occurs at SS.1.15.41.
tasya tad rakṣaṇaṃ vatsa cikitsāyāḥ paraṃ hitam |
tasya yad vṛttam uktaṃ hi rakṣaṇañ ca mayāditaḥ |
tasminn arthaṃ samāsoktaṃ vistareṇeha vakṣyate ||
yasmin yasmin ṛtau ye ye doṣāḥ kupyanti dehinām |
teṣu teṣu pradātavyā rasās te te vijānatā ||
praklinnatvāc charīrāṇāṃ varṣāsu khalu dehinām |
mande 'gnau kopam āyānti saṃharṣān mārutādayaḥ |
tasmāt kledaviśuddhyarthaṃ doṣasaṃdhāraṇāya ca |
kaṣāyatiktakaṭukai rasaiḥ saṃyuktam adravam ||
nātisnigdhaṃ nātirūkṣam uṣṇaṃ dīpanam eva ca |
deyam annaṃ nṛpataye yaj jalañ coktam āditaḥ |
taptāyasakṛtāmbho vā pibet kṣaudrānvitañ ca yat |
ahni varṣānilāviṣṭe 'tyarthaśītāmbusaṃkule |
taruṇatvād vidāhañ ca gacchanty auṣadhayas tathā |
tannimittañ ca matimān nātivyāyāmam ācaret ||
nātiśīte purāṇās tu yavagodhūmaśālayaḥ |
yūṣaiḥ sūpaiś ca kaṭubhir bhojyā hṛdyaiś ca jāṅgalaiḥ ||On the basis of
Carakasaṃhitā, Sūtrasthāna 6.38c (see the
next note), we have emended bhojyair (K and N) to
bhojyā to restore the syntax.
mādhvīkaṃ sīdhum alpam vā māhendram atha sārasam |
taptaśītaṃ kṣaudrayutaṃ kaupajam vā pibej jalam ||Cf.
Carakasaṃhitā, Sūtrasthāna 6.38–39:
agnisaṃrakṣaṇavatā yavagodhūmaśālayaḥ| purāṇā jāṅgalair
māṃsair bhojyā yūṣaiś ca saṃskṛtaiḥ|| pibet kṣaudrānvitaṃ cālpaṃ
mādhvīkāriṣṭam ambu vā| māhendraṃ taptaśītaṃ vā kaupaṃ sārasam
eva vā||
pūrvānilaṃ gharmasevām udamanthaṃ sarijjalam |
divāsvapnam avaśyāyaṃ varjayec cātra maithunam ||
pragharṣodvarttanasnānagandhasragdhūmasevitā |
bhūmyuṣmaparihārārthaṃ svapet madhyamaveśmani |
śīte sāgnau nivāte ca guruprāvaraṇānvitaḥ |
kṣate kledādidoṣāṃś ca varjayec chattrasamvṛtaḥ ||
yāyān nāgavadhūbhiś ca praśastāgurubhūṣita iti ||
vyapanītadharābhogaghananīlāvaguṇṭhite |
vyomni prasannadiṅmārgalabdhaprasarabhāskare |
śakrāstralabdhasandarśajāyamānoddhate namaḥ |
ākrāmati raver lakṣmīs tiraskṛtya ghanaṃ ghanam |
varṣāsu sañcitam pittam auṣṇyāc charadi kupyati |
tasmāt pittaghnaṃ seveta sarva eva ghanātyaye ||
śītaṃ kaṣāyamadhuram īṣallaghu satiktakam ||
sasarpir jāṅgalayutaṃ śarady adyāt prakāṃkṣataḥ |
hariṇān pṛṣatān lāvāñ chagān eṇān kapiñjalān ||
mudgāñ chālīn yavāñ jīrṇṇān seven nātivyavāyavān |
vidāhikṣāratīkṣṇoṣṇadivāsvapnagurūṇy atha |
śākaṃ guru ca yat māṃsam avaśyāyañ ca varjayet |
sevyaḥ śaradi yatnena vidhir eṣa vijānatā |
drākṣekṣukṣīrasevī ca bhavet tatra narādhipa |
varṣāsu sañcitam pittaṃ nirharec ca virecanaiḥ |
tiktasarpiḥprayogair vā sirāṇāñ cāpi mokṣaṇaiḥ |
svāduśītañ jalaṃ medhyaṃ śucisphaṭikanirmalam | In the vulgate (Ācārya
1938: 809), the
verses from svāduśītajalaṃ [...] to
[...] samācared, with the exception of two
hemistiches (śaratsu pavanañ caiva
kamalotpalaśāliṣu and candrapādāḥ sahṛdvargaḥ
sukhāni madhurāgiraḥ), have been included in round
brackets with a footnote (note 5) stating, ``This passage is not found in the manuscripts.'' Presumably Ācārya took this passage from a Calcutta/Rajshahi printed edition that he consulted (Wujastyk, Birch, et al. 2023: 28–29). Also, Ḍalhaṇa does not comment on these
verses.
śaraccandrāṃśunirdhūtam agastyodayanirviṣam |
prasannatvāc ca salilaṃ sarvam eva tadā hitam |
śaratsu pavanañ caiva kamalotpalaśāliṣu |
candanaṃ vā sakarpūraṃ vāsaś cāmalinaṃ laghu |
bhajec ca śāradaṃ mālyaṃ sīdhoḥ pānañ ca yuktitaḥ |
candrapādāḥ sahṛdvargaḥ sukhāni madhurā giraḥ |
pittapraśamanaṃ yac ca tac ca sarvaṃ samācared iti ||
hemantaḥ śītalo rūkṣo mandasūryo 'nilākulaḥ |
annapānān tilān māṣāñ śākāni ca dadhīni ca |
tathekṣuvikṛtīḥ śālīn sugandhāṃś ca navān api |
prasahānūpamāṃsāni kravyādabilaśāyinām |
audakānāṃ plavānāñ ca pādināñ copayojayet |
madyāni ca prasannāni yac ca kiñcid balapradam |
kāmatas tan niṣeveta puṣṭim icchan himāgame |
taile koṣṇe sukhoṣṇe vā praśastam avagāhanam |
saśiraskaṃ tathābhyaṃgaṃ vyāyāmañ cācared bhṛśam |
sukhodakāvagāhaṃ vā śaucam uṣṇāmbum eva ca |
sāṃgārayāne mahati dhūpāmodamadotkaṭau |
aurṇṇakauśeyasamvītaśayane kuthakāstṛte |
kuṃkumāgurudigdhāṃgo nivāte gṛhagahvare |
śayīta śayane cāpi suvistīrṇṇe manorame |
sevyamānaṃ mṛduśparśair nirdayair upagūhanaiḥ |
tatrāpanītahārās tu priyā nāryaḥ svalaṃkṛtāḥ |
rāmayeyur yathākālaṃ balād api madotkaṭāḥ |
eṣa eva vidhiḥ kāryaḥ śiśire samudāhṛtaḥ |
hemantaśeṣaḥ śiśiraḥ ke cid icchanti vaidyakāḥ |
meghamārutajaṃ śītaṃ raukṣyaṃ cādānajaṃ yataḥ |
bhajej jijīviṣus tatra soṣṇasnigdhataraṃ vidhim |
tatra mantham avaśyāyaṃ pravātaṃ rūkṣabhojanam |
malināni ca vāsāṃsi tathā śnānañ ca varjayed iti ||
tuṣārapaṭanirhāradīptabhāskararaśmiṣu |
dineṣu jṛmbhamāṇeṣu hīymānāsu rātriṣu |
puṣpāṭṭahāsaśabalaiś calatkisalayojjvalaiḥ |
kokilodghuṣṭasamadabhramarodgītaniḥsvanaiḥ |
darśayatsu vicitrāsu vanopavanarājiṣu |
prakupyati yathoddiṣṭān sisṛkṣati gadān kaphaḥ |
hemante nicitaḥ śleṣmā śaityāc chītaḥ śarīriṇām |
auṣṇyād vasante viṣyaṇṇaṃ kurute vividhān gadān |
ato 'mbumadhurasnigdhadivāsvapnagurūṇi ca |
varjjayed vamanādīni karmāṇy api ca kārayet |
ṣaṣṭikān anavāñ chālīn nīvārān mudgakodravān |
lāvādiviṣkirarasaiś cādyād yūṣañ ca yuktibhiḥ |
paṭolanimbavetrāgratiktaiś cānyair himātyaye |
seven madhvāsavāriṣṭān sīdhuṃ mādhvīkam eva ca |
vyāyāmam añjanan dhūmaṃ tīkṣṇañ ca kavaḍagraham |
uṣṇāmbunā ca sarvārthān seveta kusumāgame |
yavamudgamadhuprāyaṃ vasante bhojanaṃ hitam |
vyāyāmo dvyadhikaś cātra sarva eva praśasyate |
śirovirekair vamanaiḥ kaṣāyaiḥ kavaḍagrahaiḥ |
nirhared apramattaś ca hemantopacitaṃ kapham |
śuciḥ śuklāmbaradharaś candanāgurubhūṣitaḥ |
pīnastanorujaghanāṃ rūpayauvanaśālinīm | The reading of K
°jaṃghanāṃ, which is unmetrical, has been
emended to °jaghanāṃ, which yields a better sense
and restores the metre to a na-vipulā.
Cf.Suśrutasaṃhita 6.47.63: [...]
ukūlāḥ pīnastanorujaghanā haricandanāṅgyaḥ||
kānaneṣu vicitreṣu sarvālaṅkārabhūṣitām |
rāmayed yāvad utsāhaṃ sumanāḥ kusumāgame |
tataś candrakarālokaṃ pradoṣaṃ satsuhṛjjanaḥ |
saṃseved athavāliṅgya svapet kāntāṅ gṛhodare ||
ādadānaḥ karair grīṣme jagatsnehan divākaraḥ |
yauvanotsavanibhargnavanitāyām iva kṣitau |
bibhratyāṃ durbhagaṃ rūkṣaṃ reṇvaṅgārāruṇaṃ vapuḥ |
vātacakrasamuddhūtaśuṣkaparṇṇasvanānvitaḥ |
raukṣyaṃ sañjanayaty āśu tataḥ śuṣyanti dehinaḥ |
tasmān nidāghasamaye śoṣaṇaṃ rūkṣaṇañ ca yat |
vyāyāmam uṣṇam āyāsaṃ maithunaṃ paridāhi ca |
rasāṃś cāgniguṇodriktān viśeṣeṇa vivarjayet ||
sarpiḥkhaṇḍaguḍāktāṃs tu sahakārarasānvitān |
saktūn pibet prātas takraiḥ śītatoyottaraṃ naraḥ ||
yavagodhūmavikṛtīḥ śālīṃś ca vividhān api |
prasahānūpamāṃsāni vṛṣyāṇy anyāni yāni ca |
prakārair vividhair adyān nidāghe svakuṭumbinā ||
ṣāḍavair vividhai rāgair gauḍikaiś ca susaṃkṛtaiḥ |
suśītaiḥ snigdhamadhurais tarpayec choṣitāṃs tanūn ||
hitañ ca bhojanaṃ grīṣme śītalaṃ madhuraṃ dravam |
saśarkareṇa payasā rātrāv api tu pūjitam ||
sarāṃsi vāpyaḥ sarito vanāni rucirāṇi ca |
candanāni parārdhyāni srajaḥ sakamalotpalāḥ ||
tālavṛntānilān hārāṃs tathā śītagṛhāṇi ca | The reading of the vulgate
(srajaḥ) has been adopted as it is required
to make sense of the feminine plural adjective following it (i.e.,
sakamalotpalāḥ), which is attested by all
witnesses.
gharmakālaṃ niṣeveta vāsāṃsi sulaghūni ca ||
divā śītagṛhe cāpi padmotpaladalāyute |
śayīta ca yathākāmaṃ spṛśyamāno 'nilaiḥ sukham ||
rātrau harmyatale hṛdye puṣpaprakarabhūṣite |
jalajaih kusumaiś citraiś candrapādāvaguṇṭhite ||
vyajanair vījyamānaś ca spṛśyamānaś ca komalaiḥ |
strīṇāṃ stanaiḥ karaiś cāpi muktāhāraiś ca śītalaiḥ |
saṃsevyamāna āsīta suhṛdbhir abhisamvṛtaḥ ||
śayīta śayane śubhre candanārdrapaṭo naraḥ |
rūkṣocchuṣkeṣu deheṣu grīṣme vā puṣpito 'balī ||
pravṛddhagambhīraravair meghair ativinādite |
prodbhinnakandalaśyāmakadambakuṭajārjjune ||
mālatīkusumāmodadaśāśāpūrite 'mbare |
surendragopamaṇḍūkaiḥ prakīrṇṇavasudhātale ||
dvirephakṛtasaṅgītanalinīvanabhūṣite |
śikhaṇḍināyakavarair nādyārambhakṛtotsave ||
daurbalyakāṣṭhāṃ paramāṃ yadā gacchati bhāskare |
śītavātābhravarṣais tu vāyuḥ prāvṛṣi kupyati ||
nidāghopacitaṃ caiva prakupyantaṃ samīraṇam |
nihanyād avilambena vidhinā vyādhikovidaḥ |
caryāḥ sukhoṣṇāś ca rasās tailāni vividhāni ca ||
bṛṃhaṇañ cāpi yat kiñ cid abhiṣyandi tathaiva ca |
navāmbu rūkṣaśītānnaṃ saktūṃś cāpi vivarjayet |
yavaṣaṣṭikaśālīṃś ca godhumān anavāṃs tathā |
harmyamadhye nivāte ca bhajec chayyāṃ mṛdūttarām |
saviṣaprāṇivinmūtralālāniṣṭhīvanādibhiḥ |
samāplutan tadā toyam āntarīkṣaṃ viṣopamam |
vāyunā viṣajuṣṭena prāvṛṣeṇyena dūṣitam |
tad dhi sarvopayogeṣu tasmin kāle vivarjayet |
ariṣṭāsavamaireyān sopadaṃśāṃś ca yuktitaḥ |
pibet prāvṛṣi jīrṇṇāṃs tu rātrau prāvṛṣi varjayet |
nirūhair bastibhiś cāpi tathānyair mārutāpahaiḥ |
kupitaṃ śamayed vātaṃ vārṣikañ ca cared vidhim |
bhūyo varṣī tu parjanyo gaṃgāyā dakṣiṇe jane |
tatra ca prāvṛtvarṣākhyau ṛtū teṣāṃ prakīrttitau |
tasya evottare deśe himavaddravyasaṃkule |
bhūyaḥ śītatamas tatra hemantaśiśire ṛtū ||
ṛtāv ṛtau ya etena vidhinā varttate naraḥ |
ghorān ṛtukṛtān rogān nāpnuyāt sa kadā cana |
ata ūrdhvaṃ dvādaśāśanapravicārān vakṣyāmaḥ | tad yathā
śītoṣṇasnigdharūkṣadravaśuṣkaikakālikadvikālikauṣadhayuktahīnamātradoṣapraśamanapravṛddhyarthān ||
tṛṣṇāmadavidāhārttān raktapittaviṣāturān |
saṃmūrcchāṃ strīṣu ca kṣīṇān śītair annair upācaret ||
kaphavātāmayāviṣṭān viriktān snehapāyinaḥ |
aklinnakāyāṃś ca narān uṣṇair annair upācaret ||
vātikān rūkṣadehāṃś ca vyavāyopahatāṃs tathā |
vyāyāminaś cāpi narān snigdhair annair upācaret ||
medasābhiparītāṃs tu sthūlān mehāturān api |
kaphābhipannadehāṃś ca rūkṣair annair upācaret ||
śuṣkadehān pipāsārttān durbalān api ca dravaiḥ |
praklinnadehān vraṇinaḥ śuṣkair mehinam eva ca || The reading of the Nepalese
manuscripts, mehinam, has been understood as
mehina, the final m
serving as a break between consonants.
ekakālaṃ bhaved deyo durbalāgnivivṛddhaye |
samāgnaye tathāhāro dviḥkālam atha pūjitaḥ ||
auṣadhadveṣine deyaṃs tathauṣadhasamāyutam |
mandāgnaye rogiṇe ca mātrāhīnaḥ praśasyate ||
yathartudattas tv āhāro doṣapraśamanaḥ smṛtaḥ |
ataḥ paraṃ tu svasthānāṃ sarva eva praśasyate ||
ata ūrdhvaṃ daśauṣadhakālān vakṣyāmaḥ | tatrābhaktam | prāgbhaktam |
adhobhaktam | madhyabhaktam | āntarābhaktam | sabhaktam | sāmudgam |
muhurmuhuḥ | grāsam | grāsāntarañ ceti ||
tatrābhaktan nāma yat kevalam auṣadham upayujyate ||
vīryādhikaṃ bhavati bheṣajam annahīnaṃ
hanyāt tathāmayam asaṃśayam āśu caiva |
tad bālavṛddhavanitāmṛdavas tu pītvā
glāniṃ parāṃ samupayānti balakṣayañ ca || The metre is
vasantatilakā.
prāgbhaktan nāma yat prāgbhaktaṃ pīyate | paścād bhujyate tat |
śīghraṃ vipākam upayāti balaṃ na hiṃsyād
annāvṛtan na ca muhur vadanān nireti |
prāgbhaktasevitam adhobalam ādadhāti
dadyāc ca vṛddhaśiśubhīrukṛśāṅganābhyaḥ || The metre is
vasantatilakā. The second verse quarter of
the Nepalese manuscripts is not metrical and has been emended with
the aid of the vulgate to restore the metre.
adhobhaktan nāma yad bhuktvā pīyate |
pītaṃ yad annam upayujya tad ūrdhvakāye
hatvā gadān bahuvidhāṃś ca balan dadāti |
madhyabhaktan nāma yan madhye bhaktasya pīyate |
madhye tu pītam apahanty avisāribhāvā
ye dehamadhyam abhibhūya bhavanti rogāḥ || The metre is
vasantatilakā. In the Nepalese manuscripts,
the verse is interrupted midway by the prose statement
madhyabhaktan nāma [...], whereas the vulgate
places this prose statement before the verse.
āntarābhaktan nāma yad antare pīyate pūrvāparayor bhaktayoḥ |
hṛdyam manobalakaraṃ tv api dīpanañ ca
pathyaṃ sadā bhavati cāntarabhaktakan tat |
sabhaktan nāma auṣadheṣu yat sādhyate |
pathyaṃ sabhaktam abalābalayor hi nityaṃ
tad dveṣiṇām api tathā śiśuvṛddhayoś ca || The metre is
vasantatilakā. In the Nepalese manuscripts,
the verse is interrupted midway by the prose statement
sabhaktan nāma [...], whereas the vulgate
places this prose statement before the verse.
sāmudgan nāma yad bhaktasyādāv ante ca pīyate |
doṣe dvidhā pravisṛte tu samudgasaṃjñam
ādyantayor yad aśanasya niṣevyate tu | The vulgate's reading
pravisṛte has been adopted to restore the
metre, and °saṃjñam to restore the syntax.
muhur muhur nāma sabhaktam abhaktaṃ vā yad auṣadhaṃ muhur muhur upayujyate
|
śvāse muhur muhur atiprasṛte ca kāse
hikkāvamīṣu ca bhavaty upayojyam etat || The metre is
vasantatilakā. In the Nepalese manuscripts,
the verse is interrupted midway by the prose statement
muhur muhur nāma [...], whereas the vulgate
places this prose statement before the verse.
grāsan nāma yat piṇḍavyāmiśram upayujyate |
grāseṣu cūrṇṇam abalāgniṣu dīpanīyaṃ
vājīkarāṇy api ca yojayituṃ yateta |
grāsāntaran nāma piṇḍāntaraṃ yad upayujyate |
grāsāntareṣu visṛjed vamanīyadhūmāñ
chvāsādiṣu prathitadṛṣṭaguṇāṃś ca lehān || The metre is
vasantatilakā. In the Nepalese manuscripts,
the verse is interrupted midway by the prose statement
grāsāntaran nāma [...], whereas the vulgate
places this prose statement before the verse.
daśauṣadhakālā bhavanti | bhavati cātra |
visṛṣṭe viṇmūtre viśadakaraṇair dehe ca sulaghau
viśuddhe codgāre hṛdi ca vimale vāte ca sarati |
tathānnaśraddhāyāṃ klamaparigame kukṣau ca śithile
pradeyas tv āhāro bhavati bhiṣajā sātmyaprakriyeti || This text can be scanned with
four pādas of eighteen syllables. The first three
have the same pattern and, unlike the vulgate, the fourth is slightly different at the end.
However, I do not recognise the metre. Perhaps, it is a faulty
śārdūlalalita.
bhagavān āha dhanvantariḥ || uttare tantre svastharakṣaṇīyaṃ dvāpañcāśattamaḥ
kāyacikitsāyām aṣṭāviṃśatitamaḥ ||
[Adhyāya 65: draft edition based on MS K]
[Adhyāya 65]
athātas tantrayuktyuddeśaṃ nāmādhyāyaṃ vyākhyāsyāmaḥ ||
tatra dvātriṃśat tantrayuktayo bhavanti |
tad yathā | adhikaraṇam | yogaḥ | padārthaḥ | hetvarthaḥ | uddeśaḥ |
nirdeśaḥ | upadeśaḥ | apadeśaḥ | pradeśaḥ | atideśaḥ | apavargaḥ |
vākyaśeṣaḥ | arthāpattiḥ | viparyayaḥ | prasaṅgaḥ | ekāntaḥ | anekāntaḥ |
pūrvapakṣaḥ | nirṇṇayaḥ | anumatam | vidhānam | anāgatāpekṣaṇam |
atikrāntāpekṣaṇaṃ | saṃśayaḥ | vyākhyānam | svasaṃjñā | nirvacanam |
nidarśanam | niyogaḥ | vikalpaḥ | samuccayaḥ | ūhyam iti ||
atrāha | āsāṃ yuktīnāṃ kiṃ prayojanam | ucyate | vākyayojanam arthayojanañ
ca ||
ślokau cātra bhavataḥ ||
asadvādiprayuktānāṃ śabdānāṃ pratiṣedhanam |
svavākyasiddhir api ca kriyate tantrayuktibhiḥ || We have adopted the vulgate
reading here, although it is highly unlikely to be original. In MS
H, this pāda appears to read asadaprayuktānāñ
ca. This is unmetrical, the compound is unusual, and
there is an unexplained ca. There
have been interventions in MS K by a second hand, and also there is
a hole in the manuscript just at this point. The ante correctionem
reading of K is unclear but appears to be closer to the reading of H
than to the vulgate reading. These factors make it hard to
reconstruct what a plausible and correct older reading might have
been. For the impact on the meaning of this text, see notes to the
translation.
vyatyāsoktās tu ye hy arthā līnā ye cāpy anirmalāḥ |
leśoktā ye ca kecit syus teṣāñ cāpi prasādhanam ||
tatra yam artham adhikṛtyocyate tad adhikaraṇam | yathā rasaṃ doṣaṃ vā ||
yena vākyaṃ yujyate sa yogaḥ | yathā vyatyāsenoktānāṃ
sannikṛṣṭaviprakṛṣṭānāṃ padārthānām ekīkaraṇam ||
tailaṃ pibec cāmṛtavallinimbavilvahaṃsāhvayāhiṃsrābhayāvṛkṣakapippalībhiḥ |
siddhaṃ balābhyāñ ca sadevadāru hitāya nityaṃ galagaṇḍaroge ||
siddhaṃ pibed iti prathamaṃ vaktavye dvitīye pādetṛtīyapādesiddhaṃsiddham iti prayuktam |
evan dūrasthānām api padārthānām ekīkaraṇaṃ yogaḥ || The sentence,
yathā... ekīkaraṇam , does not appear in the
vulgate but an almost identical reading appears in Ḍalhana's
commentary on this section.Suśrutasaṃhitā 4.18.47. For this
section in the Cikitsāsthāna there is only one
witness viz., H, in the Nepalese version. It has a minor variant
reading in the second line. Instead of siddhaṃ balābhyāṃ ca
sadevadāru, it reads siddhaṃ balābhyāṃ
sahadevadāru. The variant reading in the vulgate as
°hiṃsrābhayā° instead of
haṃsāhvayā is not found in the actual
occurrence of the verse in the Cikitsāsthāna,
where it is identical with its reading of the
tantrayukti section in the Nepalese version.
The following quote from Vṛnda's Siddhayoga also
supports the reading of the Nepalese recension and the reading in
the Citkitsāsthāna of the vulgate.
Siddhayoga41.10: tailaṃ pibec
cāmṛtavallinimbahaṃsāhvayāvṛkṣakapippalībhiḥ | siddhaṃ balābhyāṃ
ca sadevadāru hitāya nityaṃ galagaṇḍaroge ||
yo 'rtho 'bhihitaḥ sūtre pade vā sa padārthaḥ | padasya padayoḥ padānāṃ vā yo 'rthaḥ sa padārthaḥ | aparimitāś ca padārthāḥ |
yatra tu snehasvedābhyañjaneṣusvedāñjaneṣu nirddiṣṭeṣu dvayos trayāṇāṃ vārthānām upapattir dṛśyate tatra yo 'rthaḥ
pūrvāparayogasiddho bhavati |sa grahītavyaḥ | yathā vedotpattim adhyāyaṃ vyākhyāsyāma ity ukte sandihyate buddhiḥ
katamasya vedasyotpattiṃ vakṣyativivakṣur iti | sāmavedādayaś caṛgvedādayas tu vedāḥ | pūrvāparam upalakṣyapūrvāparayogam upalabhyavinda vidavid vicāraṇe vid vindati ity etayoś ca dhātvor ekārthaḥanekārthayoḥ prayogaḥ | paścāt padampratipattir bhavati āyurvedotpattim ayaṃ vivakṣur iti eṣaevaṃ padārthaḥ |Jadavji notes a variant
reading sūtrapade in the vulgate.yad uktaṃ sādhanaṃyad anyad uktam anyārthasādhakaṃ bhavati sa hetvarthaḥ |
yathā mṛtpiṇḍo 'dbhiḥ praklidyate tathā māṣadugdhamudgaprabhṛtibhir vraṇaḥ klidyate ||
samāsavacanaṃkathanamsamuddeśaḥuddeśaḥ |
yathā śalyam iti ||
vistaravacanaṃ nirdeśaḥ |
yathā śārīram āgantu ceti ||
evam ity upadeśaḥ |
yathā rātrau na jāgṛyād divā na supyādtathā na jāgṛyād rātrau divāsvapnañ ca varjayet iti ||We read against witness K
because the text never uses the second person in medical
injunctions.
anena kāraṇenety apadeśaḥ |
yathāpadiśyate madhureṇa śleṣmābhivardhata iti ||
prakṛtasyātikrāntena sādhanaṃ pradeśaḥ |
yathā devadattasyānena śalyam uddhṛtaṃ yajñadattasyāyamtasmād yajñadattasyāpy ayam eva uddhariṣyatīti ||
prakṛtasyānāgatena sādhanam atideśaḥ |
yathā yady asya vāyur ūrdhvam uttiṣṭhati | tenodāvarttī syād iti ||
abhipramṛjyāpakarṣaṇam apavargaḥ |
yathā asvedyā viṣopasṛṣṭā anyatra mūtrakīṭaviṣād iti ||
yena padenānuktena vākyaṃ samāpyate sa vākyaśeṣaḥ |
yathā śiraḥpāṇipādapṛṣṭhapārśvodaravān ity ukte puruṣagrahaṇaṃ vināpi
gamyate puruṣa evokta iti ||
yad akīrttitam arthād āpadyate sārthāpattiḥ |
yathā odanaṃ bhokṣyāmahety ukte arthād āpannaṃ bhavati nāyaṃ pipāsur
yavāgūm iti ||
yady asya prātilomyaṃ tad viparyayaḥ |
yathā kṛśolpaprāṇabhīravo duścikitsyā ity ukte viparītaṃ gṛhyate dṛḍhādayaḥ
sucikitsyā iti ||
prakaraṇāntareṇa samānaḥ prasaṅgaḥ |
yathādhikaraṇāntarito yo 'rtho 'sakṛd asakṛd uktaḥ samāpyate sarvatra ||
yad avadhāraṇenocyate sa ekāntaḥ |
yathā trivṛtā virecayati madanaphalaṃ vāmayati ||
kvacit tathā kvacid anyathā so 'nekāntaḥ |
yathā kecid ācāryā bruvate dravyam pradhānaṃ kecid rasāḥ kecid vīryaṃ kecid
vipāka iti ||
yas tu niḥsaṃśayam abhidhīyate sa pūrvapakṣaḥ |
yathā kathaṃ vātanimittāś catvāraḥ pramehā asādhyā bhavanti ||
tasyottaraṃ nirṇṇayaḥ |
yathā śarīraṃ prapīḍya praścyotayitvādho gatvā vasāmedomajjānuviddhaṃ
mūtraṃ sṛjati evam asādhyā vātajāḥ ||
paramatam apratiṣiddham anumatam |
yathā yo brūyāt ṣaḍ rasā iti vādī tac ca prati pratipādyānumanyate
kathaṃcit tad anumatan nāma ||
prakaraṇānupūrvyād abhihitaṃ vidhānam |
yathā sakthimarmāṇy ekādaśa prakaraṇānupūrvyābhihitāni ||
evaṃ vakṣyatīty anāgatāpekṣaṇam |
yathā ślokasthāne brūyāc cikitsyeṣu vakṣyāmīti ||
ity uktam ity atikrāntāpekṣaṇam |
yathā cikitsiteṣu brūyāt, ślokasthāne yad abhihitam iti ||
ubhayahetunidarśanaṃ saṃśayaḥ |
yathā talahṛdayaghātaḥ prāṇaharaḥ pāṇipādacchedanam aprāṇaharam ||
tatrātiśayopavarṇanaṃ vyākhyānam |
yatheha pañcaviṃśakaḥ puruṣo vyākhyāyate | tathā nānyeṣv āyurvedatantreṣu
bhūtādiṃ pratyārabdhaṃś cintā iti ||
anyaśāstrāsāmānyā svasaṃjñā | sveṣu tantreṣu saṃjñā yā sā svasañjñā |
yatheha śāstre mithunam iti madhusarpiṣor grahaṇaṃ trivṛtam iti
sarpistailavasām ||
lokaprathitam udāharaṇaṃ nirvacanam | yathoṣṇabhayāc chāyām anusarati ||
dṛṣṭāntavyaktir nidarśanam | yathā agnir vāyusahitaḥ kakṣe 'bhivṛddhiṃ
gacchati tathā vātapittakaphaduṣṭo vraṇo 'bhivṛddhiṃ gacchatīti ||
idam eveti niyogaḥ | yathā pathyam eva bhoktavyam iti ||
idaṃ cedañ ceti vikalpaḥ | yathā māṃsavarge eṇahariṇalāvatittirāḥ pradhānā
iti ||
saṃkṣepavacanaṃ samuccayaḥ | yathā rasodanaḥ kṣīrodaṇaḥ saghṛtā vā yavāgūr
bhavatv iti ||
yad anirdiṣṭaṃ buddhigamyan tad ūhyam |
yathā abhihitam annapānavidhau caturvidham annapānaṃ bhakṣyaṃ bhojyaṃ
lehyaṃ peyam iti | evaṃ caturvidhe vaktavye dvividham abhihitaṃ || atrohyaṃ
bhavati annapāne viśiṣṭe dvayor grahaṇe caturṇṇām api grahaṇaṃ bhavati ||
kiñ cānyat anne bhakṣyam aviruddhaṃ ghanasādharmyāt | peye lehyaṃ
dravasādharmyāt | caturvidhas tv āhāraḥ praviralaḥ | prāyeṇa dvividha eva |
ato dvitvam prasiddham ity āha bhagavān dhanvantariḥ |Note the citation here of Dhanvantari's
name as an authority on food. Cf. Suśrutasaṃhitā
Sūtrasthāna 46.3 in which Dhanvantari is the teacher of the topic of
food and drink. See also J. Birch, D. Wujastyk et. al. (2021),
"Further Insight into the Role of Dhanvantari," p.3 (DOI https://doi.org/10/hbph78).iti kāyacikitsā 29
[Adhyāya 66: draft edition based on MS K]
[Adhyāya 66]
athāto doṣabhedavikalpam adhyāyaṃ vyākhyāsyāmaḥ ||
aṣṭāṅgāyurvedavidaṃ kāśirājam mahīpatiṃ |
cchinnaśāstrārthasandehaṃ sūkṣmāgādhamivodadhiṃ |
viśvāmitrasutaḥ śrīmāṃ suśrutaḥ paripṛcchati ||
dviṣaṣṭirdoṣabhedā ye purastātparikīrttitāḥ |
kati tatraikaśo jñeyā viṃśo vāpy athavā triśaḥ |
tasya tad vacanaṃ śrutvā saṃśayacchinmahātapāḥ |
prītātmā nṛpaśārdūla suśrutāyāha tattvataḥ |
trayo doṣā dhātavaś ca pūrīśaṃ mūtram eva ca |
dehaṃ sandhārayanty ete hy avyāpannā rasair hitaiḥ |
puruṣaḥ ṣoḍaṣakalaḥ prāṇāś caikādaśaiva ye |
rogāṇāñ ca sahasraṃ yac chata viṃśatir eva ca |
vyāsataḥ kīrttitan tadvibhinnā doṣāsu yo guṇāḥ |
dviṣaṣṭidhā bhavanty ete bhūyiṣṭham iti niścayaḥ |
traya eva pṛthag doṣāḥ dviśo nava samādhikāḥ |
trayodaśādhikaikadvihīnamadhyordhvalakṣaṇaiḥ |
tribhir pañcāśad etan tu sahaivaṃ kṣayam āgataiḥ |
hīnamadhyādhikādvekakṣīṇavṛddhās tathāpare
dvādaśaiva samākhyātā rogayonir dviṣaṣṭidhā |
miśrā dhātumalair aiva yānty asaṃkhyeyatām api |
tasmāt prasaṃgaṃ saṃyamya doṣabhedavikalpanaiḥ |
rogaṃ viditvopacared rasabhedair yathe ritaiḥ |
bhiṣak karttātha karaṇaṃ rasā doṣāś ca kāraṇaṃ ||
kāryam ārogyam evaikam anārogyam athāpi vā |
taśmāt sādhu viditvetāṃ rasadoṣavikalpaṇāṃ | .
bhiṣajabheṣajaṃ kāryaṃ prāṇyaṃ hanyan yathā kṛtāṃ ||
adhyāyānāñ catuḥṣaṣṭyā grathitārthapadakramaṃ |
etad eva viśeṣeṇa tantram uttaram ṛddhimat |
spaṣṭagūḍhārthagambhīram agāḍhaṃ mandacetasāṃ |
yathākramaṃ yathāpraśnaṃ yathātatvaṃ yathāvidhiṃ |
yathāpratijñañ ca mayā bhavatāṃ parikīrttitaṃ ||
sahottaran tv etad adhītya
tantraṃ svāyaṃbhuvaṃ taṃ vidhikīrttitena |
na hīyate 'rthāṃ manaso 'bhyupetād
evaṃ vaco brāhmyam atīva satyam iti || ❈ ||This is the end of the vulgate
text.
mūtradoṣo mūtrāghāto yonyamānuṣam eva ca ||
apasmāronmādakañ caiva rasabhedas tathaiva ca
svastharakṣāvidhāṇañ ca tantrayuktiś ca doṣabhit |
ity ebhir daśakaṃ proktaṃ punaḥ kāyacikitsite || ❈ ||
iti sauśrute sahottaratantraṃ catuḥṣaṣṭitamo 'dhyāyaḥ samāptaḥ || ❈
||Note that the chapter colophon of
witness H clearly calls this the end of chapter 64, not 66. Cf. the
Nepalese reading of 6.66.15, which also refers to 64
chapters.
samāptañ cedaṃ sahottaratantram ity ato nighaṇṭur bhaviṣyati || ❈ ||
[Colophon]
rājye śrīmānadeve pṛthusitayaśasi prodyadinduprakāśe
kāle puṇyārjjanasya sakalajanamanohlādiramye vasante
varṣe caikottare 'smiṃs tritayaśatagate mādhave māsi śukle
saptamyāṃ puṣya ṛkṣe daśaśatakiraṇe vāsare siddhayoge |
utpattyādyambuvelākulavividharujagrāhajuṣṭātiraudre
saṃsāre sāgare 'smiñ jagad idam akhilaṃ glāninam sampravīkṣya
tasmāc chrīharṣacandro niratiśayaghṛṇābhāvito moktukāmaḥ
prītyā caigaṃ prākhilat suśrutākhyam |It is hard to
understand how a word ending in -gaṃ, or any
accusative, could precede prākhilat or even
pra akhilan. Some readers have emended
prākhilat to prālikhat, a rare verb, but one that at
least governs the accusative. We do not see metathesis elsewhere in
the work of K's scribe, which is generally very accurate, so we
consider the emendation unlikely. With so many words missing from
this passage, we consider that emendation is not useful.We read -harṣacandro which could be the name of
the scribe. But the following nnirati- is hard to
construe. If we read the ablative -harṣacandrān,
it solves the problem of -nn- but is also hard to
construe.
śrīgaṇadevadevakuladūnī gvalakanivāsino vaidyavasuvarmaṇaḥ pustakam idaṃ
paṭhitvārtham avagamya sarvasattvānām upadeśaṃ vidhātuṃ pratipāditam | atas
tad ādhikrayābhyāṃ tad gotrajena kenacin na kañcid dātavyam | yadā
nopakriyate tadāsmān eva pratyarpaṇīyam iti ||